deras glögg med någon märklig svamp. 1997 utsågs Det elektroniska husdjuret till årets julklapp. Jag vet inte om kommittén hade fått i sig dåliga pepparkakor eller om någon spetsat deras glögg med någon märklig svamp.
Visserligen var det vid den tiden en del halabaloo om det elektroniska “husdjuret” Tamagotchi. Och kanske såldes det i mängder, men jag har aldrig sett en Tamagotchi krypa ut ur skrynkligt, prasslande julklappspapper.
Ett elektroniskt husdjur är ett slags artificiellt sällskapsdjur. Man har det ofta som sällskap eller före nöjes skull, och ibland som ersättning för riktiga husdjur.
Interaktion med elektroniska djur kan men behöver inte vara målinriktade. Om det finns mål gäller det ofta att hålla djuret vid liv så länge som möjligt och få det att växa och bli större. För att djuret ska leva och växa krävs vanligtvis att man matar, vårdar och leker med det. Till skillnad från biologiska simulatorer förökar sig elektroniska djur oftast inte
Elektroniska husdjur kan vara simuleringar av riktiga djur, vilket är fallet med Petz-serien, eller fantasidjur som Tamagotchi